emparvoar - verbo
em·par·vo·ar transitivo; intransitivo
| Indicativo |
|---|
| Presente
| Pretérito
imperfeito
| Pretérito
perfeito
| Pretérito
mais-que-perfeito
| Futuro
imperfeito
| Futuro
perfeito (condicional)
|
emparvoo
emparvoas
emparvoa
emparvoamos
emparvoais
emparvoam
| emparvoava
emparvoavas
emparvoava
emparvoávamos
emparvoáveis
emparvoavam
| emparvoei
emparvoaste
emparvoou
emparvoamos / emparvoámos
emparvoastes
emparvoaram
| emparvoara
emparvoaras
emparvoara
emparvoáramos
emparvoáreis
emparvoaram
| emparvoarei
emparvoarás
emparvoará
emparvoaremos
emparvoareis
emparvoarão
| emparvoaria
emparvoarias
emparvoaria
emparvoaríamos
emparvoaríeis
emparvoariam
| | Conjuntivo / Subjuntivo
| Imperativo
| Infinitivo
| Outras formas
|
|---|
| Presente
| Pretérito imperfeito
| Futuro
| Afirmativo
(Negativo)
| emparvoar
| Gerúndio
|
emparvoe
emparvoes
emparvoe
emparvoemos
emparvoeis
emparvoem
| emparvoasse
emparvoasses
emparvoasse
emparvoássemos
emparvoásseis
emparvoassem
| emparvoar
emparvoares
emparvoar
emparvoarmos
emparvoardes
emparvoarem
| -
emparvoa (emparvoes)
emparvoe
emparvoemos
emparvoai (emparvoeis)
emparvoem
| Pessoal
emparvoar
emparvoares
emparvoar
emparvoarmos
emparvoardes
emparvoarem
| emparvoando
Particípio passado
| emparvoado | emparvoada | | emparvoados | emparvoadas |
|
Flexiona como : amar
|
